Fyra delar rockpsykedelia hämtade från Austin, Texas blir rätt och slätt en jävligt bra grund för rock n roll. White Denim består av just detta och bör uppmärksammas både en och två gånger, de är riktigt bra. Den här inspelningen är från ett brittiskt tv-program och kanske framför allt den första låten – All You Really Have To Do – är förjävla bra.
Blog
-
Djurtube + Henric de la Cour + Emmon + Kite
Sådär då, om lite drygt två veckor är det dags! Dags för oss att slå upp portarna på Babar för höstens första event i Djurtubes regi, och dags för er att snöra på dansskorna och låta musiken ta er nånstans långt långt bort. Fredagen den 23 september är datumet som ni säkert redan plitat ner i era kalendrar.
Om ni nu missat det slår vi verkligen på stora trumman och presenterar hela tre akter av allra renaste guld under kvällen – Henric de la Cour, Emmon och Kite. Dessutom kommer allas vår favoritjournalist och skribent Fredrik Strage stå för skivspelandet denna kväll. Detta har i sin tur lett till att vi inte sett nån annan utväg än att förlänga festen ytterligare en timme, något som ni säkert inte har nåt emot. Vi kommer alltså ha öppet ända till 02, som vanligt med start klockan 21.
Vi vill också uppmärksamma er på att våra älskade medlemmar kommer märka av en hel del fördelar under hösten, med start redan den 23 september. Under kvällen kommer våra medlemmar ha en separat kö, samt rabatterat inträde. Vi vill dock påpeka att man inte heller som medlem är garanterad inträde så vårt tips till alla är att vara ute i god tid. Vi öppnar som sagt vid 21, sharp!
Vad kostar då detta kalas? Jo för de i sammanhanget modesta 150 kronor för icke medlemmar och 120 kronor för medlemmar får man vara med om en kväll ni aldrig kommer glömma att ni inte kommer ihåg nåt av. Vi ses där!
OSA på eventet via Facebook.
-
Ny skiva från Beirut
Zach Condon och hans band Beirut släppte precis för en vecka sen deras tredje fullängdare – The Rip Tide. Det är ett superb album, inget konstigt med det. På nåt sätt tar sig alltid hans musik raka väggen in i mitt medvetande och väl där slår den sig ofta skoningslöst fram tills dess att den är där helt ensam.
Det är skönt att vara helt ensam ibland, framför allt med Beiruts musik ekandes i huvet. Det är varm musik som viskar till lyssnaren om kullerstenstäckta gator i små östeuropeiska städer där människorna precis vaknat upp från sin siesta för att dricka en eftermiddagscocktail på caféet vid medelhavets strand. Den här meningen översatte jag direkt från Allmusics recension av skivan. Sån där Vagabond-skit skulle jag aldrig skriva själv.
I alla fall; Låten Santa Fe, en slags hyllning till frontmannen Zach Condons hemstad, från bandets nya skiva The Rip Tide.
-
Case of The Mondays
Måndag morgon och textraderna ”Jesus died for somebody’s sins but not mine” känns mer rätt än någonsin när jag kliver av tunnelbanevagnen vid St. Eriksplan. Ikväll ska jag se Primal Scream live på Münchenbryggeriet men just nu känns det långt borta då jag sitter här mellan gem och viktiga papper. Ladies and gentlemen, det här är Patti Smith med låten Gloria.
-
Kompletterande kontemplationer
Sommaren 2011, vilken skit. Kanske du tänker. Jag är oförmögen att hålla med. Min första, och förhoppningsvis sista, fyra veckors semester innehöll inte många dagar av bloggvärdigt material. Förutom rivstarten med Hultsfred. pressackrediterad och glad i hågen såg jag några finfina framträdanden.
Så här med några månaders perspektiv kan jag konstatera att förhandsfavoriterna (främst Primal Scream) höll och skrällarna var få (även om jag från Djurtube-kollegor fått höra att Riddarna var förjävla bra och om än bättre live än på skiva) och trots brakförlusten för de nya ägarna hoppas och tror jag att Hultsfred håller fanan högt och lyckas locka till sig mer folk och intressanta akter till de småländska skogarna nästa år. Hultsfred behövs som en balans mellan det mer “kreddiga”(i brist på ett bättre, mindre vidrigt ord) och bekväma (ex. Way Out West) och Svensson-festivaler (ex. Peace and Love). En medelklass, som är så populärt att tillhöra i dagens samhälle. Lycka till.
Men det var inte det jag ville. Jag har glömt att informera om årets sommarplåga. Vit Päls har leverart den i form av “Beach 2011”. Förläng sommaren en liten stund och, för er som var där, minns djurtube-kvällen med deras fantastiska spelning (ska se om jag kan gräva fram något filmklipp från den kvällen att publicera).
Och jag lekte arga leken med din hund
Sen dess har jag mått illa det var något i hans soul
Den lille motherfuckern’ he was fucking me up
Jag dricker upp min cup I go hit the clubTrevlig sommar!
-
De 40.000 miljarder bästa låtarna någonsin #9
Strip Music med Djurtube-aktuella Henric de la Cour och Christian ”Kitte” Berg kan väl knappast ha undgått nån musikintresserad i Sverige och det är väl kanske inte att sticka ut hakan när jag här och nu utnämner dom till ett av de bästa banden i svensk musikhistoria. Jag tror inte det, och jag tycker inte det. Om inte annat så är det viktigt att stanna upp och blicka bakåt, kanske till tonerna av Strip Musics episka Never Die.
-
Gratis och intressant
Om du befinner dig i Stockholm imorgon borde du ta dig till söder nån gång under kvällen, där femte upplagan av Grolsch Block Party går av stapeln. Konceptet är enkelt – fyll gatorna, restaurangerna och barerna med musik, konst, mode och design och inte helt oviktigt i sammanhanget, gör det gratis. I år hålls festen på Skånegatan, Närkesgatan, Åsögatan, Södermannagatan och Nytorgsgatan vilket gör området rätt stort, men ändå centrerat i en och samma stadsdel. Spelschema och information om var nånstans banden spelar hittar ni här.
Några tips då? Jag ska i alla fall se svenska Munnen och irländska Thread Pulls som lyckligtvis spelar på samma ställe under kvällen – Bara Vi på Skånegatan 59. Munnen var för mig en ny bekantskap fram tills Hultsfredsfestivalen där jag såg dom live på minsta scenen. Jag gillade det jag hörde då, och det ska bli kul att se dom igen. Här nedan är en av mina personliga favoriter med bandet, låten Hunden kräks.
Thread Pulls, som kanske är ett litet större band, är som sagt från de brittiska öarna, närmare bestämt Irland, och går väl att beskriva som ett psykrockband med drag åt det svängiga danshållet. Eller “a rock band, stripped back to a core of drums and bass. Skewed grooves anchor their hypnotic proto-disco sound – kick-drum centred and sub-bass heavy. Roughly cut vocal layers and eastern trumpet-echoes coupling solar-synth-drones bring to mind early elements of future sounds” som en brittisk musikblogg beskrev bandet. Visst låter det bra? Hör deras låt How to Talk här nedan.
Stor efterfest blir det från klockan 22 på alltid lika feta Trädgårn (Under Bron). Vi ses där!
-
Musik för stockholmsnatten
Ikväll ska jag stifta bekantskap med ett i alla fall för mig helt nytt band, tidsenligt döpt till Natten. De är från Stockholm och kallar sin egen musik för både “psykonautdisko” och “stockholmsångest”. Med tunga ljudmattor och ylande trumpeter kan i alla fall jag se Orson Welles bli jagad av poliser i nån gammal noir-rulle (säg The Third Man), men även mig själv lugnt och stilla gå hem från krogen i regnet.
Med synthar, bas, trumpeter och hackspettsrytmer intar de Debaser Slussen ikväll med start klockan 22, i Boom Boom and Doom’s regi.
Nedan, kanske deras allra finaste låt – Hatet.
-
Mellan molnen på Hultsfredsfestivalen – Det här är This Is Head
Med påfyllda depåer och för många kockar i soppan slog vi oss ner med Djurtubefavoriterna This Is Head. Under pratstunden fick vi fram en hel del om grabbarna i bandet; festivalminnen, drömmar och framtidsplaner. Hälften fastnade på film, hälften svävar i kosmos. När du tror att det börjar tar det slut. Vad som inte hinner framgå och vad som Djurtubes utsända totalt slarvar bort är det faktum att This Is Head försöker hinna med att spela in nytt material. Detta kan vi förstås inte vara nog spända på och önskar kvartetten all lycka med detta.
-
Daniel Johnston and I
Ett tisdagstips för er i södern.
Imorgon spelar alltså Daniel Johnston på Debaser Malmö. Själv är jag är sjuk och jag orkar nog inte köra 4 timmar för en kväll. Nu är ju Daniel själv i och för sig inte helt frisk han heller men vi får se.
För er som inte har så stor koll på killen så rekommenderar jag varmt “The Devil and Daniel Johnston”.
Kanske ses imån.