Category: artiklar

  • Bättre än både jultomten och brevbäraren

    Jay Dee, J-Dilla eller bara Dilla. James Yancey släppte skivor i flera namn, men höll alltid samma höga klass under hela sin karriär. Från debuten Welcome To Detroit som släpptes på labeln BBE till samplingssamlingen Donuts som släpptes på Stones Throw, och sen tillbaka till BBE för släppet av sista skivan The Shining som släpptes post mortem, som sig bör i hip hop-världen. J-Dilla levererade alltid mer än både jultomten och posten på samma gång. Aldrig dåligt, aldrig tråkigt.

    Den största och viktigaste hip hop-producenten genom tiderna dog 10 februari 2006 efter en tids sängliggande till följd av en ovanlig blodsjukdom. Det är ju inte så kul men man hör fortfarande så gott som dagligen låtar som är inspirerade, producerade eller inspelade av Dilla. Det är kul.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=68_Io-RPDXE]

    Ett litet hopkok av låtarna från tidigare nämnda Donuts-skivan. En episk höjdpunkt i musikhistorien. Glöm inte att spela jävligt högt! R.I.P. Jay-Dee

    /Hennart Lyland

  • Nån slags lista

    Idag har verkligen livet visat sina sämsta jävla sidor och snickarsonen Jesus har hånskrattat åt mig med sina pissgula tänder. Bara rakt upp i ansiktet. Kom an bara, jag tar dig med knogarna ville jag säga men orkade inte öppna munnen, ännu mindre resa mig upp och hytta med nävarna. Istället har jag spenderat dagen sängliggandes, intagade flytande föda i form av gulasch och med datorn på magen. Förutom surfande på diverse lättklätt-sidor och youtube-malande så har jag samtidigt gjort lite “nytta” och knåpat ihop nån slags sammanfattning av musikåret 2009. Resultatet blev en lista på de 25 bästa låtarna som släppts under senaste året. En handfull dagar återstår men det är så här det har låtit när det varit som allra bäst i år.

    Det bör även tilläggas att det är med mitt eget (vanligtvis rätt usla) omdöme som jag kommit fram till dessa 25 låtar, ingen av mina Djurtube-kollegor har haft nåt med urvalet att göra, och bör således därför inte hållas till svar för eventuella missar.

    1. THE BEAR QUARTET – HALMET

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=NpnqzWIyWjI]

    2. THE DRUMS – DOWN BY THE WATER

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=EI_XUqYhF7U]

    3. NEON INDIAN – DEADBEAT SUMMER

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=FWroI785ghU]

    4. MASKINEN – KÄRLEK VID SISTA ÖGONKASTET

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=GB3RQcSZirc]

    5. DIRTY PROJECTORS – CANNIBAL RESOURCE

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=4he_jgJrMCk]

    Det var de bästa fem låtarna för det här senaste året. Nedan följer de 20 återstående platser, helt utan några som helst placeringar, utan istället nedplitade i alfabetisk ordning. Varje låt innehåller en videolänk. Videos är ju rätt ballt.

    Animal Collective – What Would I Want? Sky

    Bibio – Fire Ant

    Big Boi Ft. Gucci Mane – Shine Blockas

    The Big Pink – Dominos

    Clipse Ft. Cam’ron – Popular Demand (Popeys)

    Girls – Hellhole Ratrace

    Here We Go Magic – Fangela

    Jay-Z Ft. Alicia Keys – Empire State Of Mind

    Joy Orbison – Hyph Mngo

    Kidz In The Hall Ft. Donnis & Chip Tha Ripper – Mr. Alladatshit

    Kindness – Swinging Party

    The Pain Of  Being Pure At Heart – A Teenager In Love

    Parker Lewis – Hjältar

    Pet Shop Boys – Pandemonium

    Phoenix – 1901

    Prefab Sprout – Music Is A Princess

    The-Dream – Rockin That Shit

    Wavves – No Hope Kids

    YACHT – Psychic City (Voodoo City)

    Öris & Marke – Dum I Huvet

    Sådär då, ett riktigt jävla hästajobb var det här så hoppas ni håller till godo, har säkert missat en massa bra låtar så kom gärna med tips även om jag kanske inte bryr mig. Heääj!

    /Hennart Lyland

  • Yule crack up! #3

    Nu är djulen här och friden har väl så sakteliga vunnit över stressen och lagt sig över samhället, liksom det vita snötäcket som redan dödat ett dussin människor på bara nån vecka. Bra snö. Just nu handlar det om små marginaler. Ett par minuter för länge och julskinkan blir katastrof. Ska nån av katterna tugga sönder fel sladd och bli elektrifierad? Ett litet för stort gupp och medarna på sparken blir sneda och obrukbara som nåt annat än machete  för afrikanska barn i Oakland Raiders-tröjor. Men har man marginalerna på sin sida och alla bitarna i 70 000-bitars pusslet faller på sin plats så kan man nog ha sig en rätt bra helg ändå.

    Finbyxorna är strukna med så grova pressveck att det inte går att sätta sig ner, slipsen är knuten under den nyrakade hakan och sidbenan är kammad med noggrannhet som inte en tyskarna kunde drömma om.  Snart dopp i grytan och julmumma. Jag och Tuss hälsar alla snela hestar en god jul! Och alla barn i afrika.

    There’s No Place Like Home For A Holiday!

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=d9LqRl7tqf4]

    /Hennart Lyland

  • Lucka #18

    Nån slags jävla ordning får det ju vara på torpet, därför öppnar vi nu lucka nummer 18.

    Om man har en hygglig mängd vett i skallen och något sånär hyfsad hårväxt på samma skalle som man har vett i så har man inga ursäkter överhuvudtaget att inte gå all in i vår för looken som Nick Laird-Clowes sportar i den här helt fantastiska videon, till den ännu mer fantastiska låten Life in a Northern Town med brittiska popbandet The Dream Academy.

    För er som inte har varken vett i skallen eller framför allt saknar det där med hårväxt så kanske inte det här var den roligaste luckan att öppna nen ni kan ju i alla fall gilla låten.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=8YablrXxFCc]

    /Hennart Lyland

  • O-o-h

    Jag sitter i min soffa och glor på TV’n. Sveriges Television visar ett brittiskt kostymdrama och redan i första scenen ligger ett aristokratiskt par ohämmat och dönar på varandra i en röd sammetssoffa, bara ett par meter framför kameran. Det där måste vara skönt tänker jag, sammet och allt. Hon låter så lycklig.

    Ute vräker snön ner och folk på jobbet tjatar om att det är kul för barnen, jag slår fast att jag blev vuxen vid tretton års ålder och jag faktiskt fullständigt skiter i de där barnen som ändå bara är sjuka och snoriga. Snön förstör mina mockaskor. Att Henke Larsson har blivit fotbollstränare är tydligen huvudnyheten för veckan. Att det är i en klubb som lider av total avsaknad av charm, det spelar tydligen mindre roll. Det saknar väl Henke också i och för sig, ända sen han rakade av sig rastaflätorna tänker jag. Kolla på Cobi Jones, han har dom kvar och han känns fortfarande som sommaren 94. Rolig och ball. Gud, det var ett bra år. Nästa år tänkte jag också att det skulle bli ett bra år.

    1971 var i alla fall fransjackans och fjäderhattens år. Det blir det nog inte nästa år tänker jag mig. Saker kommer i alla fall bli lite bättre, lättare och ljusare. Det känns bra. Nu ligger dom med varandra igen här visst. Jävlar vad han spänner på henne nu då. Åh fint hår har hon med. Rakt och fint. Vilken tur han har.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=OVF4r3fLBrU]

    /Hennart Lyland

  • Minneslucka nr. 16? Vad är det för datum?

    Fan vilken undermålig julkalender vi har. Den är så erbarmligt dålig. Hade man fått en lika ihålig chokladkalendermotsvarighet i sin barndom hade man väl suttit på Hall nu kan man tänka sig. Man vet ju hur jävla trött man blev när man öppnade nån lucka, och så hade lillebror varit där och gnagt på chockadpralinen.

    Men detta är ju iallafall lucka 16 då. Min förhoppning är att mot slutet av detta inlägg ska ingen känna att pralinen är lillebrorsgnagd, men det återstår ju att se. Vanligtvis är det ju iallafall den känslan jag som skribent brukar avnjuta när jag läser mitt eget alster.

    “Varför finns det ingen mening med livet?” När jag hörde att två stycken mycket kyliga lagerknegare från mörka Tranås hade textat det suggestiva spörsmålet till 118118, så blev jag ju såklart otroligt nyfiken på vad svaret kan ha blivit. Folk som jobbar på det där callcentret eller hur fan det nu sköts, sitter ju på hyfsat stor möjlighet att skoja lite med vederbörande nyfikna textare.  Naturligtvis blev svaret en smula tamt och politiskt korrekt. Jag ska söka det där jobbet, man kanske kan inspirera nån att bli lite mer cynisk?

    På klasiskt manér ska man väl bjuda på en liten musikalisk smällkaramell, nu drar det ju ihop sig till storhelg och allt vad det innebär med kryddat brännvin, karriärsjämförsel med framgångsrika kusiner (och till den företeelsen tillhörande nederlag),  återseende av alla ens goda vänner från alla håll och cunter samt till den företeelsen tillhörande praktfylla.  Första karamellen är avsedd att ätas kanske innan eller under festligheterna. Vet inte om vi nån gång skrivit om engelska  The Wave Pictures, hursomhelst kan man ju bara nämna att det tydligen är: “charming, witty pop songs shot through with Jonathan Richman‘s gawky glee and Suede‘s doomed provincial romanticism… They owe a certain debt to The Smiths, and Tattersall has Morrissey‘s knack of marrying the ridiculous and the sublime”. Tack wikipedia. Snygg röst har han iallafall, David Tattersall, tyvärr har dom inte lika snygga skjortor.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=54LFYnIjnZo&feature=related]

    Lucka 16:s andra karamell, är en minst lika fin. Fullt jämförbar med att få en ask Alladin från en dålig batch, där enbart körsbärslikören finns representerad. Avråder dock alla att spela denna på någon som helst typ av festligare sammankomst, risken för humörfall och stämmningsdöden är då allt för påtaglig. Håll till godo. En gammal bekant!

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=aljALlp534g]

    / Kelly Clarksson

  • Lucka nr 4

    Idag öppnar vi då lucka nr 4 i Djurtubes adventskalender. Om ni missat de tidigare luckorna beror det på att vi inte publicerat dom. Lite privatliv måste vi få ha. Hur skulle det kännas för er om vi skulle kolla alla luckor ni öppnade? Näe, tänkte väl det. Igår öppnade vi till exempel en riktigt festlig lucka och vi skrattade länge länge. Den var sjukt rolig. Faktum är att alla de bästa grejerna sparar vi själva. Se det inte som att vi inte vill kasta pärlor till svin, men så är det. Vi vill inte kasta pärlor till svin. Om ni gillar djurtube.com skulle ni älska djurtube i verkligheten. Vi lever i en dröm. Vi är alltid glada. Vi har alltid roligt. Ni skulle var med, men ni skulle troligtvis inte platsa så glöm det.

    Lucka nr 4 går dock inte av för hackor. Det är Bob Dylan som dragit på sig peruken och levererar den bästa julskivan sen Onkel Kånkel. Vi möts under misteln.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=qVs6X9yIM_k]

  • Dom har skjutit Palme

    En anekdot berättades för mig under tidigt 2000-tal. Min hjärna har omorganiserats efter detta och vissa bitar har jag antagligen glömt och lagt till. Men essensen av historian var att några år tidigare, alltså runt milleniumskiftet, så kommer en man in på en livsmedelsaffär i Piteå. Han är en lokalt mycket känd alkoholist och vid tillfället fullständigt i bitar, otröstlig, förstörd, med tårar som forsar ner för kinderna. Efter att ha observerat mannen en stund så tar en medmänniska mod till sig och frågar mannen hur det egentligen är fatt, han verkar ju så avgrundsdjupt ledsen, varvid han hulkande svarar; “dom har skjutit Palme… dom har skjutit Palme”.

    I söndags var det min tur att få Palme skjuten i efterhand, det var då jag upptäckte att Silver Jews lagt av, i januari. Det är den vanliga visan. Pojke träffar band, blir förälskad, tar bandet för givet, bandet splittras, pojke upptäcker det nästan ett år senare, pojke blir ledsen. Men säg inte att det finns tusen åter. För det här var något speciellt. Lyssna på Suffering Jukebox HÄR som exempel. Fan också. Jag är ledsen på riktigt. David Berman som var Silver Jews, har gått vidare till att göra film, och umgås med sin snygga fru. Här sitter jag. Palme är skjuten.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=OZGxeswa728&feature=related]

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=4tWmPFwYRk8]

    /nicklas

  • Den svarte mannens Burdon

    Eric Burdon började som frontman i Animals och förde namnet vidare även efter 1966, då originaluppsättning skildes åt. Burdon började då allt mer att nära sina drömmar om psykedelia. Bort från House Of The Rising Sun och beatlesfrisyrer. Närmare syra och t-shirts i fluorescerande färger. Det blev inte så lyckat med några undantag.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=Y_VJoDOdJH0]

    Han stannade inte där den gode Burdon. Han böjade närma sig funken, funken och afrikamönstrade skjortor. Han träffade på bandet Nightshift. Tog herraväldet över dom och kallade dem för War. Tillsammans hade de oändliga improviserade funkedeliska långlopp. Sen gjorde de skivor också. Och turnerade. Burdon blev utbränd av allt malande och hoppade av. Han håller på än, men det blev aldrig lika bra.

    [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=3i0DMbCKnAg]

  • Friska VILJOR!

    Ibland släpper Ståkkholmarna ifrån sig sina skötebarn och låter dem
    ta tåget till Göteborg. Varje gång så stor vi här framåt midnatt
    med brallerna nere och inser att hufvudstaden ibland har putsat upp
    muskler som vi här på västkusten bara trånar efter.

    En lördagskväll i Oktober slog nämligen Ståkkholmarna oss på käften,
    en redigt saftig käftasmäll rakt över näsbenet. Slaget hade det
    patenterade namnet “Friska Viljor”.
    -Pang,Boom,jävlar vad den tog.

    För ett tag sedan skrev jag om Göteborgarna Samuraj Cities.
    Samurajerna och Friska Viljor känns på vissa sätt lite lika. Men.
    Om Samuraj Cities är ett mål av Marcus Berg i Holländska ligan,
    så är Friska Viljor ett av Zlatan i Barcelona.

    Det där var väl lite väl va?

    Ja.

    Okaj.

    Men.

    Vi kunde i vilket fall konstatera att Friska Viljor vet vad fan dem
    pysslar med,och när folk som står på en scen framför mig,och vet vad
    dem pysslar med,då blir jag glad. Då smackar jag förnöjsamt med
    munnen och ger mig själv smörstekta Stenbeck-klappar på magen.
    namm namm namm namm.
    När fyllans grad ökade under natten kom också dansen under fötterna
    och jag dansade onyktert in i bandets sångare Joakim Sveningsson.
    Skrek ett par väl valda ord och mottogs med en varm kram.
    namm namm namm namm.
    Viljorna har tydligen åkt runt lite i andra delar av Europa än det
    vi kallar för vårt fädernesland,och kanske är det därför det låter
    så bra. För det gör det och därmed slut på tjafset.
    Lyssna på Friska Viljor, börja med ”If i die now” och jobba dig
    vidare.

    /Ricka