– JA, jag vill lyssna på en hälsning från D-A-D!… men vad är det här? Det är några idioter som spelar brandbilen kommer, åhhh fy fan vad lurad jag blev.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=2tWRt0A5zB4]
– JA, jag vill lyssna på en hälsning från D-A-D!… men vad är det här? Det är några idioter som spelar brandbilen kommer, åhhh fy fan vad lurad jag blev.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=2tWRt0A5zB4]
I solens närvaro var det många studiomusiker och kändisar som luftade sina vingar på gator och uteserveringar idag.
Djurtubes Göteborgsredaktion gjorde likadant och döm om vår förvåning när Jesper Binzer, sångare i Danmarks
största rockgrupp “D-A-D” (Tidigare Disneyland after dark) kom gående emot oss.
Naturligtvis kunde vi inte hejda oss utan hejdade även Jesper och tiggde om en liten hälsning till alla
Djurtube och D-A-D Lovers. Jesper var mycket tillmötesgående och vi pratade på ett litet slag. Även om det var svårt att förstå allt som sades så tror vi att det var bra.
Idag blev jag oerhört sugen på att kalla någon för jävla gubbkärring. Det ligger så fint i munnen. Hörre du din jävla gubbkärring gå inte här och var sån där. Gubbkärring är ett ord man använder alldeles för sällan. En gång gick Klabbarparn och Åsa-Nisse fel och hamnade på en konsert med Little Gerhard och detta fångades på film. De verkar inte riktigt fatta hur bra det är. Jävla gubbkärringar.
/nicklas[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=xNCVwn3J_5c&feature=related]
En av två Djurtubare blev fylld av eld inombords i fredags kväll. Inte bokstavligen men nästan. Den andre Djurtubaren var nöjd men inte salig. En hel del hände under Samuraj Cities spelning på Pusterviksteatern i Göteborg och för en av oss var det musiken som var det centrala, för den andre en skaplig komplimang…
Kvällen började så som sig bör, en bastu och öl på vallhallabadet och en rejäl tvagning innan bassängbesök för att förhindra de våldsamma konflikter som kan uppstå (läs tidigare inlägg). Vattnet var klart och ångan skön. Mycket (s)kön. Efter bastubad och simhopp bjöds det på fin-dricka hemma hos LT Dan (Sterile Hermaphrodite, The Bluesdog Killers) och kvällen var i locomotion.
När vi sedan landat på vår slutstation och Samuraj Cities gjorde entré gick applåderna varma och sorlet från folkets jubel låg som en dimma över dansgolvet. Releaseparty för nya skivan ”Mixed Up Record Collections” var temat och ett packat pustervik i Göteborg var brottsplatsen. Det första som slog oss båda var hur inihelvetet hög ljudvolymen var och tillställningen åtnjöts därför bäst från fönsterblecks balkongen längst bak i salongen. Låtar som All Along the Shoreline ,Washed up och Spoonful of talk avverkades och det med bravur. Samurajerna liksom pumpar fram musiken och det är både glada miner och rocknroll på samma gång. De fyra på scenen vet vad de gör och publiken verkar gilla det.

Bland några som gör det som jag tydligen försöker göra just nu fast är proffs på det nämns The Cure som referens och utan att försöka mig på att ställa samma utförliga diagnos så är det någonting som säger mig att Samuraj Cities är en mer genuin och råare version av Stockholmarna i Shout out loads. Fast bättre. Och mer Göteborg. Och inte alls som Stockholmsbandet egentligen. Men ändå,vad fan vet jag. Det har gått några dagar och jag har nog lite glömt bort hur bra jag tyckte det var. Men bra det var det. Och komplimangen som den ene av oss två erhöll tidigare på kvällen av ställets fullaste tjej, fröken Oakland, hade egentligen inget alls med musiken att göra. Eller hade den det…?
Om du inte har lyssnat på Samuraj Cities innan så gör det nu om du vill. Kanske Sveriges just nu mest spännande kvartett.
/Riicka
Imorgon bär det av. Jag lämnar Tranås(igen) för att jobba med djurtubes Götlaborgs-redaktion. Det får mig att tänka på Charles Manson. Han är allt lite knäpp den.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=5mbG23kvQhs&feature=related]
God söndag!
Ribbon
Imorgon bär det av. Jag lämnar Tranås(igen) för att jobba med djurtubes Götlaborgs-redaktion. Det får mig att tänka på Charles Manson. Han är allt lite knäpp den.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=5mbG23kvQhs&feature=related]
God söndag!
Ribbon
Djurtube har under senaste dygnen ägnat sig åt diverse extrem-sport aktiviteter och därför lämnat hjärna och kropp i sängen en tid. Om man har lite tid över kan extrem-sporter rekommenderas. Annars kan vi slå ett litet slag för Samuraj Cities som spelar på pustervik i göteborg imorgon fredag. Och om nån lite mer alert och med godare minne kom ihåg att gå på New Moscow (David Fransson från Division of laura lee) spelningen igår får ni gärna säga om det var bra. Jag insåg att jag glömt alldeles för sent..fan. Men alla som vill och befinner sig i Götlaborg, kolla Samuraj Cities, det är ett tips. Vad händer annars i andra städer?något gött?
Jag har väl aldrig varit ett hårdnackat Hellacopters fan. Inom min bekantskapskrets har det dock länge tvistats om huruvida The Hellacopters med Nicke ”Royal” Andersson, Kenny Håkansson, Strängen och alla dem andra är världens bästa band eller inte.

Även om deras första skiva, ”Supershitty to the max” gick några varv i bergsprängaren på mitt pojkrum har jag aldrig deltagit i diskussionerna om hur pass balla dem egentligen är, jag har liksom aldrig brytt mig speciellt mycket. Med den här bakgrunden som ett paket i röven slog jag följe hela vägen till Uddevalla med en av D-tubens hårdkokta Hellacopter lovers. I Uddevalla bjöd nämligen den forne Hellacopters gitarristen Robert Dahlqvist a.k.a Strängen på en liten trevlig tillställning med sitt nya band Dundertåget. Dundertåget är en avkomma till Thunder Express och spelar sina melodier regelrätt sjungandes på svenska. Dundertåget känns spännande, inte så där spännande som ett Arkiv-X avsnitt eller när saker reser sig och blir hårda på din kropp utan mer spännande som i när du kommer hem från kneget och kollar www.tv.nu för att få reda på hur din kväll kommer se ut. Uddevalla publiken är denna fredag otålig och väntar länge på att Strängen och company ska börja riva av låtar från skivan ”Skaffa ny frisyr” och Dj’n laddar med Status Quo’s ”In the army now” som får publiken att gå halvt bananas och älska läget. Spelningen som följer är bra men det blir nästan lite väl mycket av en regisserad stilstudie i rock poser. Gitarrer vevas upp i luften i tid och otid, det spelas med ryggen mot varandra och det snurras på trumpinnar frekvent. Alla rock-moves når sitt crescendo när de tre gitarr/bas spelarna ställer sig sida vid sida och viftar gitarrer från ena sidan till den andra.Allt görs dock med en liten aning av glimten i ögat för när Strängen säger att det är jävligt varmt fast att han tänker behålla skinnjackan på för att han vill tuff så inser man att Dundertåget nog inte tar sig själva på blodigt rock’n’roll allvar ändå.

Det går inte att komma ifrån att Robert ”Strängen” Dahlqvist känns som rockens Bamse och en snällare rocker får man nog leta efter. Under spelningen kan jag heller inte riktigt släppa att basisten Jens Lagergren ( Hello Saferide och I are Droid) precis lika gärna kunde tillhöra det svängiga dansbandet Barbados. Inget fel på Barbados.
Har du chansen att gå och se på dessa gossar så tycker jag nog att du ska göra det.
Hejdå.
/Ricka
Det är fredag, då tänker jag på Alf.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=etH_8kyEUvU&feature=related]