Teenage mutant Samuraj Cities.

En av två Djurtubare blev fylld av eld inombords i fredags kväll. Inte bokstavligen men nästan. Den andre Djurtubaren var nöjd men inte salig. En hel del hände under Samuraj Cities spelning på Pusterviksteatern i Göteborg och för en av oss var det musiken som var det centrala, för den andre en skaplig komplimang…img_9572

Kvällen började så som sig bör, en bastu och öl på vallhallabadet och en rejäl tvagning innan bassängbesök för att förhindra de våldsamma konflikter som kan uppstå (läs tidigare inlägg). Vattnet var klart och ångan skön. Mycket (s)kön. Efter bastubad och simhopp bjöds det på fin-dricka hemma hos LT Dan (Sterile Hermaphrodite, The Bluesdog Killers) och kvällen var i locomotion.

När vi sedan landat på vår slutstation och Samuraj Cities gjorde entré gick applåderna varma och sorlet från folkets jubel låg som en dimma över dansgolvet. Releaseparty för nya skivan ”Mixed Up Record Collections” var temat och ett packat pustervik i Göteborg var brottsplatsen. Det första som slog oss båda var hur inihelvetet hög ljudvolymen var och tillställningen åtnjöts därför bäst från fönsterblecks balkongen längst bak i salongen. Låtar som All Along the Shoreline ,Washed up och Spoonful of talk avverkades och det med bravur. Samurajerna liksom pumpar fram musiken och det är både glada miner och rocknroll på samma gång. De fyra på scenen vet vad de gör och publiken verkar gilla det.

Publiken gillade det så mycket så volontärarbete/dans utfördes på scenen.
Publiken gillade det så mycket så volontärarbete/dans utfördes på scenen.

Bland några som gör det som jag tydligen försöker göra just nu fast är proffs på det nämns The Cure som referens och utan att försöka mig på att ställa samma utförliga diagnos så är det någonting som säger mig att Samuraj Cities är en mer genuin och råare version av Stockholmarna i Shout out loads. Fast bättre. Och mer Göteborg. Och inte alls som Stockholmsbandet egentligen. Men ändå,vad fan vet jag. Det har gått några dagar och jag har nog lite glömt bort hur bra jag tyckte det var. Men bra det var det. Och komplimangen som den ene av oss två erhöll tidigare på kvällen av ställets fullaste tjej, fröken Oakland, hade egentligen inget alls med musiken att göra. Eller hade den det…?

Om du inte har lyssnat på Samuraj Cities innan så gör det nu om du vill. Kanske Sveriges just nu mest spännande kvartett.

/Riicka