Author: djurtube
-
kul grej
mvh
lejonhjärnan
-
Oil City Confidential
Oil City Confidential, filmen om engelska “pubrock”-bandet Dr Feelgood, dyker upp i början på februari! Missa inte om du har öron att lyssna med och ögon att se med. Här är trailern:
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=7CZMLs8Ke40]
/leionhjärnan
-
Min Fruktodling
2009 var ett okej år för oss fruktodlare, okej skörd och trots finanskrisen lyckades vi ändå hålla en schysst prissättning. För mig personligen var det ett helvete.
Min fruktodling är belägen 12 km utanför Laholm och tillhandahåller frukt från början av augusti tills början av februari med viss ändring från år till år. Jag har en samlagskompis som heter Ingrid-Marie, jag brukar kalla henne min lilla persika.
Min fruktodling har även en väldigt populär självplockning fem helger på hösten då man kan få plocka allt från tidig höst- till sen vinterfrukt.
Fruktodlingen startade 1939 av min farfar C D Hermansson och jag har sedan 1993, då jag tog över efter min far P C ”JÄVLASKITGUBBE” Hermansson, drivit odlingen som består till största del av äpplen men vi har även lite päron och plommon. Fy fan vad jag hatar Ingrid-Marie. Hennes andedräkt luktar piss och inte är det lukten av min urin hon andas ut. ”Inga golden showers men gärna ett golden delicious”, brukar hon säga och le sitt pissleende. Hon ser inte ut som en persika, snarare som en fallfrukt som inte klarat fallet särskilt bra. Hennes hjärna är mos och hennes kropp har redan påbörjat förruttnelsen.
De största äpplesorterna är Gravenstein, Transperante Blanche och Cox Orange. Största plommonsorten är Opal och största päronsorten är Alexander Lucas och Clara Frijs. Men jag säger att Ingrid-Marie är min lilla persika för hon är ju trots allt min enda chans till, om inte ömhet, så i vilket fall närhet.
Det var lite om min fruktodling.
Nu kommer veckans låt:
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=tQo4Y92u8a0]
Med vänlig hälsning Fruktodlaren
-
Listan
Listan… så länge jag har tänkt på listan. Så länge har den ramlat runt i hjärnan. Nu är den färdig. Vad bidde det då? En endaste låt. Inte för att det inte finns något annat för det gör det säkert. Men jag har ingen koll längre. Jag har nog aldrig haft det egentligen men så här illa har det aldrig varit. Det har börjat gå långsammare, inte samma flöde eller outörstlig lust att kasta sig över någon utsketet band som fått en femma av någon som man en gång litade på. Jag har sakta börjat närma mig fåtöljen, sakta börjat närma mig en whiskey, sakta börjat närma mig ett par pissdyra hörlurar och sakta sakta sakta börjat resan mot dit vi alla förr eller senare ska hamna. Jazzträsket. Träsket där man ligger hopplöst efter och nickar förnöjt åt stycken som är minst 30 år gamla. Kanske inte nödvändigtvis jazz, jazzträsket innefattar all musik som kan vara vad som helst utom det som är inne. Sånt som kidsen lyssnar på. Musikyttringar som mode. Jag förstår inte längre. Skeppet lämnade mig någonstans runt 2004, och då satt jag ändå i tredjeklass och täljde trägubbar. Det känns förjävligt att aldrig varit häftig och stadigt bli allt ohäftigare. Skeppet har ohjälpligt gått, om jag tog mig ombord nu skulle det diagnostiseras som gubbsjuka. Istället håller jag fast vid samma saker jag gillade det när jag nästan var där. Och det kommer jag fortsätta med tills det var trettio år sedan, i min fåtölj, med min whiskey, hörlurar, förnöjd och fet. Musik har inget med musik att göra. Det är en önskan om att upphöra tiden. Spring Ricco tyckte jag dock var en riktig rökare. Där fladdrade det till ordentligt.
1. Spring Ricco – Florence Valentin
/nicklas
-
Gott nytt skitår
Jag filar på en årslista. Återkommer med den. Sålänge kan jag bara göra er uppmärksamma på några konserter för våren. Black Angels och Brian Jonestown Massacre. Tack för mig.
/nicklas
-
god djuwl
Har inte så mkt att skriva egentligen. Här får ni en fräsig video på New York Dolls med låten Jet boy:
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=axPRyuNxBZ8]
Och, som sagt, GOD JÄVLA JUL!
/Lejonhjärnan
-
Yule crack up! #3
Nu är djulen här och friden har väl så sakteliga vunnit över stressen och lagt sig över samhället, liksom det vita snötäcket som redan dödat ett dussin människor på bara nån vecka. Bra snö. Just nu handlar det om små marginaler. Ett par minuter för länge och julskinkan blir katastrof. Ska nån av katterna tugga sönder fel sladd och bli elektrifierad? Ett litet för stort gupp och medarna på sparken blir sneda och obrukbara som nåt annat än machete för afrikanska barn i Oakland Raiders-tröjor. Men har man marginalerna på sin sida och alla bitarna i 70 000-bitars pusslet faller på sin plats så kan man nog ha sig en rätt bra helg ändå.
Finbyxorna är strukna med så grova pressveck att det inte går att sätta sig ner, slipsen är knuten under den nyrakade hakan och sidbenan är kammad med noggrannhet som inte en tyskarna kunde drömma om. Snart dopp i grytan och julmumma. Jag och Tuss hälsar alla snela hestar en god jul! Och alla barn i afrika.
There’s No Place Like Home For A Holiday!
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=d9LqRl7tqf4]
/Hennart Lyland
