Veckans countryballad #3

Det blev inget förra veckan för jag var i glada Hudik. Nu är jag inte det längre och har därför letat upp en liten mumsbit att smaska på i några dagar. Denna gång är My Elusive Dreams sången som skall få ögonen att tåras på er. Som om ni tittade på slutscenen i Pretty Woman. Eller slagit er på tån så där som man kan göra. Eller hackat lök. Eller om någon av era kompisar suttit sönder en stol och blivit så fövånad att han/hon släppt väder.
Det finns mängder av versioner av den här låten och min tanke var att introducera Glen Campbell, som vi kommer återkomma till, och Bobbie Gentry, som vi också kommer återkomma till. Men den version som var bäst var den med Tammy Wynette och David Houston. Återigen Wynette alltså. Men det kan inte hjälpas. Houston hade några hits på 60-talet och en rätt behaglig strupe. Mer vet jag inte.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=f6DZPPjmuAc]
Njut för fan.
/nicklas