Linköping 101018 kl 16.33. Den utsände djurtubefarbrorn ser sig omkring. Hur hamnade han egentligen här? Femtio meter människomassa ringlandes framför sig – 89% beståendes av kvinnor i dvärgformat och med bubbelgumsluktande munnar – och säkert hundra meter av detsamma bakom sig så kan ju frågan ställas.
Håkan är på besök i domkyrkostaden för att signera sin nya skiva – jag ska hämta en säng och lämna en gris.
Täckmanteln blir att ha med vinylutgåvan av “2 steg från paradise” som kan ha inhandlats bara någon dag före uppdraget på samma plats där signeringen äger rum. Tjejerna bakom börjar frenetiskt tissla och tassla;” – Nu kommer han! -Vem?” frågar någon. Men det är bara ett fan med stort hår. Sen kommer Håkan ut i sin nya sjömanströja och vinkar. Men tjejerna bakom är fortfarande dvärgar och ser inte detta bakom djurtubefarbrorn. Tjejerna framför försöker spela coola men det går ju förstås inte. Nu har dvärgarna även sett att det börjar röra på sig. De undrar om de ska ha autografen på skon eller armen, eller har de kanske råd med singeln? Jag undrar mest varför jag glömde min Ipod?
Tio minuter senare: Djurtubefarbrorn säger: “-Hej Håkan, kul att se dig! ” och tar ett handslag samt lämnar fram täckmanteln för att distrahera. Roligt, säger Håkan.” – “Du borde komma och spela på vår klubb, fortsätter den utsände. -” Va sa du?” säger Håkan. “- Du borde komma och spela skivor på vår klubb, du skulle tycka det var grymt.” “- Jaa, det måste jag” säger Håkan, just på det sättet man säger nånting man inte har funderat igenom alls ” – Jag har med en kompis till dig för att du ska minnas det här”, säger djurtubegubben som nu börjat få de två ”livvakterna” att vrida på sig. Djurtubegrisen räcks över och Håkan blir nu glad på riktigt. “- Åh, vad fin han var, tack!”
Jag tänker att egentligen vill man ju bara säga: -Jag älskar dig Håkan och ge honom en stor kyss, men det är ju fan också redan gjort. Det skulle förmodligen också gå ifrån att vara en kylig insats (visserligen med stor tveksamhet), till en psykopathandling.
Djurtubes utsände frågar om det är okej att ta ett kort med Håkan och grisen tillsammans för en artikel på fansiten, men det får man inte för livvakterna på 45kg med popskägg, stora glasögon och systemkameran runt halsen, och tar förstås några kort. Nu har dvärgarna bakom glömt bort allt de skulle göra och tittar snett på farbrorn som tog all deras tid med Håkan.
Jag går ut, tänder ciggen och vänder tankarna mot en säng som inte kommer få plats i bilen.
/Sportkeps

Comments
One response to “Sportkeps vs. Håkan och en gris.”
fantastiskt. lycka. helt underbart. gäller båda inläggen om håkan. fan vad “grymt”