Jag läste en rolig grej om Killinggänget för ett tag sen. När de anlände till Göteborgs centralstation skojade de om att de var tvungna att vrida tillbaka klockan 10 år.
När Djurtubes Göteborgsredaktion ska åka till Stockholm vrider vi tillbaka klockan till förra lördagen.
Adam Green står på Strands scen. Han verkar ha dragit i sig ett par burkar joltcola och ett rör dextrosol.
Han kör så inihelvete. Utan pardon. Låt, efter låt, efter låt, efter låt. Med ett par öl innanför västen och över 20 levnadsår tillryggalagda är det svårt att hänga med i tempot.
Vi vrider tillbaka klockan en timme eller en och en halv istället.
I Stockholm har förköpet ännu inte uppfunnits och trots vår goda framförhållning möts vi av en vägg av kö när vi närmar oss Strand. Det är många som vill se den forne Moldy Peaches-medlemmen och den nuvarande soloartisten Adam Green. Killen framför oss i kön svimmar och köölen tar slut. En otålig väntan innan vi tillslut får pipa inomhus bara för att mötas av ännu en massiv kö. Stockholmarna verkar ha en förkärlek för kön som företeelse.
Vi vrider fram klockan igen.
Vad Adam Green tycker om köer får vi aldrig veta. Vi får däremot veta att han gillar droger i finstämda “Drugs” och att han gärna vill dansa med en tjej som heter Emily.
Han är duktig, bandet spelar fint och Peter Morén gör ett gästspel.
Men det är först när bandet går av scen för en stund och Adam ensam med sin gitarr framför början av en låt och en sköjarversion av en annan från hans senaste alster “Minor Love” som man börjar komma i fas med den speedade rockstjärnan.
“Give them a token” blir “When your dick’s only 5 inches long”, djurtube skrattar pubertalt och filmar med sina state-of-the-art mobiler.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=ZS1-yySKhDo]
“Dance with me” får oss att dansa fram mot scenen, hitten “Jessica” får oss att sjunga med och “We’re not supposed to be lovers” är vacker.
Green lär ha slagit nåt slags rekord i stagedive och under hans sista stagedive för kvällen lyfter han med sig en ung tös ifrån publiken in backstage. Man kan inte låta bli att tänka, tänk om det hade varit jag.
Inte för att Greens utseende är särdeles fördelaktigt(här skulle jag kunna dra upp den gamla “White Scrubs-Alla älskar Raymond Raymond-Julian Casablancas”-liknelsen, men vi sparar den). Men som entertainer är han förbannat snygg och om han likt Guldgossen är lika bra på att knulla som att spela live fick nog flickstackarn en bra och rolig start på allahjärtansdagsknullandet.
HEJDÅ FRÅN ROBIN
