När Mattias Asper fortfarande har mysbrallor på sig, Edvin Van Der Sar fortfarande inte gjort något åt sina öron, och Andreas Isaksson inte växt ifrån sitt linjedomarutseende – då ser Gianluigi Buffon ut såhär. T-shirt med djurmotiv och Nordpolen-jacka, helt i Djurtubes smak.
H J Ä L T E !
/Hennart Lyland
/lejonhjärna
Det är måndag eftermiddag, och kroppen går på sparlåga. Igår var en fruktansvärd dag. Vaknade med huvudvärk, sviter efter en och en annan öl för mycket. Slog på datorn och skummade igenom nyheterna. Såg att “Big Soul” Burke hade trillat av pinn. Sångaren med den jättelika kroppshyddan hade väl länge balanserat på den där smala sköra tråden men till slut orkade tydligen inte hjärtat pumpa ut blod i hans frityrfyllda vener längre. Det är min lekmannamässiga bedömning. Sad but true, då det kändes som den göbben hade bra grejer framför sig, inte riktigt klar här på jorden men det är ju så här det går ibland.
Jag såg Burke för många år sen på Göta Källare. Han var stor som fan, mycket större än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Där han satt på scenen, i sin vanliga kungatron, såg han ut som en korsning mellan en svart version av Herman Melville-valen Moby Dick och en alldeles för tung Evander Holyfield. Iförd elegant tredelad kostym såg han ändå ut som en en miljon dollar.
Den nästsista låten under den konserten var Tom Waits Diamond In Your Mind. Det håller jag fortfarande som det kanske allra finaste jag hört. Låten handlar om att se framåt, inte bakåt, och att istället för det negativa fokusera på det som är bra här i livet. Solomon Burke var rätt bra på just detta och det kanske är läge för oss alla att göra samma sak. Imorgon spelar Zlatan mot Holland t ex, nåt att se fram emot. Miss you Mr. Burke.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=8SXA07I8hDc]
Diamond In Your Mind, live från nån senare spelning i Amsterdam.
/Hennart Lyland
Kroppshyddan blev till slut för mycket att bära. Hans nya skiva blev den sista.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=W0bsWl-GnOo]
Någon timme senare när spelningen hade börjat och vi satt kvar i mysbyxor med Junip på stereon kom ångesten över att man är en sådan fruktansvärt usel person. I ett försök att bota denna ångest bytte vi om till jeans, det hjälpte inte skitmycket. Nästa försök bestod i att gå på en annan konsert vi hade blivit tipsade om, med ett band vi aldrig hört förut. Detta visade sig vara ett av de bättre besluten vi tagit i våra liv, vilket i och för sig inte säger så mycket kanske.
The Morlocks är ett garageband från San Diego som startades 1984 av medlemmar från bandet Gravedigger Five. Efter några hektiska år med mycket oenigheter och drogmissbruk splittrades bandet och medlemmarna gick sina egna vägar.
Efter en lång tystnad publicerade Spin Magazine uppgifter om att den karismatiske frontmannen Leighton Koizumi hade avlidit. Detta visade sig inte stämma alls utan Leighton hade avtjänat ett tio år långt fängelsestraff för kidnappning. Någonting han själv tycker var orättvist med tanke på att han egentligen bara försökt stjäla droger från en knarklangare i Mexico. Tyvärr, för hans del, så krävde stöldförsöket en hel del fastbindande av folk, något som resulterade i att han kunde dömas för kidnappning. Skit äre mät. Trots detta beskriver Leighton sig själv som “the responsible one in the group” när vi träffar honom.
När Leighton väl kom ut startade han ett nytt band under samma namn med bland annat Lenny Pops från Brian Jonestown Massacre. Det är rak garagerock det handlar om, även att bandet har ett hav av influenser att luta sig mot så tror de inte på att blanda in det i deras egna musik utan prioriterar intensitet.
Bara några låtar in på spelningen slog tanken ”Hur i helvete har man missat de här?” in. Bandet är vana att spela för en betydligt större skara människor än de som i dag befann sig på Debaser Malmö men detta lät inte detta stoppa de från att göra en galet bra spelning med energi och inlevelse.
Vi hade turen att träffa en bekant till oss på spelningen som kände bandet eftersom de var uppväxta i samma stad borta i amerikat. Han fixade en intervju till oss på en efterfest borta på möllan och eftersom han kände de sen innan tänkte vi att det vore spännande att se vad som hände ifall han fick fria händer att ställa vilka frågor han ville. Vår kära vän lyckades med att ge oss många skratt samt ge ”slutna frågor” ett nytt ansikte.
———————————————————————————
Rex(inhyrd intervjuare) :
Ok, first question.
Ehhh. Do…………..psychadelic…….punks…………..get………..on………so………well………with university of San Diago jocks much in 1982?
You know it’s a university city with a bunch of fucking jockos from vermont, maryland and idaho and this is like utopia to these people and its fucking 1982-83. Soo….
Do psychadelic punkts get on so well with university dorks/jocks in nineteen…..ehh….you know fucking Sigma kai….Beta dork…ass….fucking….frat fucking…..geek-ass motherfuckers in 1982?
———————————————————————————
Leighton : No, absolutly not. They used to beat us up…ehh. Because we were faggot punkrockers….
But you know what? These were the same poeple that 20 years later ware at social d’s and like ”yeeaah dude, I was there in the eighties” but they were always the ones who were chasing us, you know, beating us up and calling us faggots.
So, to anwer the question. How do I say this in swedish? Hmm. Naaaa.
———————————————————————————
Djurtubare :
NEJ!
———————————————————————————
Leighton : Neeej,
nejnejnejnej, nej nej nääää. NÄÄÄÄÄÄÄÄJ. NEEEEEEEEJ.
———————————————————————————
Djurtubare :
Ok, lets move on. Next question Rex.
———————————————————————————
Rex :
Ok, this one is going to blow your minds…..
Why did you kick Ted from the band? your original guitarist……ehh……he was my first speed dealer by the way
———————————————————————————
Djurtubare : Haha, Seriously? Can we quote that?
———————————————————————————
Rex : Yeah, he was living at my mates…Cake…. He was the editor of flipside or something, a big fat man… But he really loved donuts hence his nickname Cake.
Ted lived in Cake’s closet and he used to sell me amphetamine *stort leende*…..ehh this was uhh in 1989…90-91 something… a long time ago… anyway
I was goin to see Ted in his groovy gear……ehh.. yeah Ted was the man…. But you know, he had really interesting pornogrophy, hustler magazines.
In his room the walls were plastered with posters of naked chicks and on top of that he had gotten bald, the cool prince valiant hairstyle he had before was gone.
So I thought, this guy has to be really charming because he always had a girl around even though he lives in a closet with pornography plastered all over the walls and on top of that, he’s BALD!
———————————————————————————
Nick (gitarristen) :
So what was the question?
———————————————————————————
Rex :
The question was, why did you kick Ted of the band?
———————————————————————————
Leighton :
The answer would be if you’re trying your lying.
———————————————————————————
Rex :
I’m not trying. Sincerly. Why did you kick Ted out of the group?
———————————————————————————
Leighton :
* skratt* For that exact reason.
1. He didn’t have a cool prince valiant hairstyle anymore.
2. Being a speed dealer
3. Living in guy named cakes closet with pornagrophy all over the walls.
And thats why we kicked him out………And Ted, i’m sorry you had to find out this way….but….I took you to the Morlocks but, you got bald. I don’t know about this stuff with this Cake-guy but it sounds pretty bad so I think I made the right descision… or I know I did because I saw a picture of you recently.
Ohh. Poor Teddy…
———————————————————————————
Nick : Ahh, I know a Cake. Kinda chubby dude
———————————————————————————
Leighton : Yeah, you do?
-10 min slöddrigt internt snack Cake som inte går att förstå-
———————————————————————————
Rex : yeah, he’s a lovely man. Ehhh. Ihhh. Ahh. He dug his donuts, thats all
I actually asked the same question to Ted. ”What happened with the morlocks?” I said. And he answered that he didn’t fit the image
———————————————————————————
Leighton :
Well yeah. You can’t be in a band if you can’t even live on planet earth. You can’t be in an earth band anyway, maybe in a spaceband? A band that doesn’t depend on gravity. But if you’re goin’ to be in an earth-band, you can’t live in some fat guy named Cake’s closet, eat donuts and have hustler honeys on the walls. Thats a principle of mine.
———————————————————————————
Rex :
Ted is the guy who currupted me. He ruined my life. Before I met him a was a catholic A-student minding my own business.
———————————————————————————
Djurtubare : Ok, one last question.
———————————————————————————
Leighton : The hotel is going to kick us out at 12. So if I leave now I get 6 hours of sleep and I’ve already showered twice today so thats pretty good?
———————————————————————————
Rex :
The last question is………… A one of great importance…monumental…..I devoted evenings thinking about this question.
What prompted you to cover ’I want your Body not your Soul’ by Cuby and the Blizzards?
———————————————————————————
Leighton :
What prompted me? My love for Nederbeat. Hey, where did that blond girl go?
———————————————————————————
After party host : Who?
———————————————————————————
Leighton : The one who liked to talk shit?
———————————————————————————
After party host : She left of course?
———————————————————————————
Djurtubare :
So, whats your favourite animal?
———————————————————————————
Leighton : I would have to say a Ring tail lemur from madagaskar
———————————————————————————
/Lådvin/Marcus
Kära Djurtube, Grekland är kuvösvarmt, invaggande och ljuvt. Vågorna rullar strax nedanför balkongen. Mads Mikkelson ligger vid poolen och talar genom penis. Buffén är tre gånger om dagen. Bananer som kocken själv har plockat. Nystånkad getkorv. Spenvarm ost. Jag har det väldigt fint Djurtube men tänker ofta på dig. Önskar att jag var med dig. Att jag höll om dig. Tänker du nåt på mig? Har du kul Djurtube? Hoppas det.
20:47
Djurtube anländer till festlokalen. Spanar in en snygging i garderoben och tänker att ikväll kan inte misslyckas. Djurtube bryr sig inte ett skit om Nicklas. Det var bara en “grej” som “hände”. DJ urtube öppnar lite skönt med Beach Boys – Kokoma.
Kära Djurtube, jag har haft det riktigt svårt på sistone. Orden har varit så jävla trögflytande. Du vet, jag skrev ju om massa country och gospel och sådär. Men jag kommer inte på något att skriva om längre. Jag är en musikalisk sverigedemokrat. Tycker att det är bra om jag kan ta hand om den musik som finns nu, innan jag fyller på med mer. Det här med sverigedemokraterna har egentligen gjort mig riktigt illa till mods, på riktigt. Det skickade olusten upp i elitdivisionen. Jag fick en personlig finbullvinter. Innan var det mest lite på skoj. Att jag var orolig för partikelacceleratorn i Cern. Svarta hål. Eller att Zlatan skulle fortsätta bojotta landslaget. Men jag känner sådan genuin olust nu, som en mottagare av världens samlade ångest. Isbergen och isbjörnarna. Diverse idioter som får snacka fritt. Note to self; läs inget från kommentatorsfältet på aftonbladet.se. Martin Ljung är visst död. Men är inte han död var det första jag tänkte. Och hur känns det egentligen att direktrapportera idol? Kan man från sitt hjärta stå upp och säga att man är sann mot sig själv då? Kan jag säga att jag är sann mot mig själv? Animera dippsås är det så min framtid ser ut? Djurtube… lyssnar du ens på vad jag säger?
22:26
Djurtube har precis druckit sin sjätte öl (och en white russian), Kite ska snart gå på. Djurtube tänker inte på nicklas alls. DJ urtube spelar Big Stars Thank you friends.
Djurtube, fan jag gillar ju dig. Det kändes speciellt när det var vi. Men du har väl kul på festen nu? Massor av andra runt omkring dig som är härliga att prata med? Jag unnar dig att träffa folk det gör jag verkligen. Och jag har det bra här på Kreta det har jag verkligen. Du är så skön Djurtube. Det är nåt speciellt med dig som är svårt att sätta fingret på. Men men jag ska sova nu. Saknar dig massor / din nicklas
03:58
Djurtube är på ett fantastisk humör. Har i princip blivit garanterad ligga. Kite var om möjligt ännu bättre än senast. Super! var precis så bra som man misstänkt. Publiken var den bästa i Tranås sen Blümchen ställde in och ersattes av Dr Bombay nån gång i slutet av 90-talet. Strage och de la Cour som vänder plattor… För första gången sen Tusentals gitarrer hade Tranås en påtaglig musikalisk höjdkurva. Om än bara för några skälvande timmar. DJ urtube spelar Beatles – Hey Bulldog. Några hundra mil söderut missar en sate tåget och hela perrongen.
Kan ha skett på en spårvagn mot hisingen
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=B0MBBr1syXY]
/maten
Hey man . I`m actually here a bit early if you`re around. I`m outside on the southwest corner across from las iguanas (in a blue hat and black jacket).”
Det var när jag läste smset som jag började inse att det kanske skulle bli att sitta i ett par timmar inne på Royal festival hall ändå. Utsålt i halvår och jag hade slutat hoppas. Nu var det nära.
Blå hatt, svart jacka, blå hatt, svart jacka.
-Är du Michael?
-Yes man, I`m from Chicago, Wilco is good stuff hey.
-Yes,fan, Michael. How much?
-Let`s say 35 quid.
-do you mean fish?
-No, pounds. I dont want no fucking fish man.
-Ok, so money, pounds, 35 stycken. Här får du. Ska vi sitta ihop?
-No im selling my other ticket as well cause my wife bailed out on me.
Vänta nu, vad i helvete säger amerikanarn? Här står jag, med en snubbe som är från Chicago, som gillar Wilco, men som alltså sålde sin plåt för hans fru inte kunde komma. (hon kunde inte komma.)
Utan förvarning slog jag honom rakt över munnen. Hans läpp sprack, hans ben vek sig, han låg ner och jag sa:
-Do that never again. OKAJ?
-Ok man, I swear, I know it`s wrong. I promise man, I do whatever, please, just don`t hit me again.
-I wont. Now, if you excuse me, I got a gig to attend.
Nästa käftsmäll som gavs var den från Tweedy och hans gäng med adressen:
RAKT ÖVER MUNNEN
SAMTLIGA I LOKALEN
ROYAL FESTIVAL HALL
W1 LONDON
För en gångs skull blev någonting bättre av att det befann sig flertalet amerikanare och förmodligen Chicagobor, Chicago-ans, Chicago-ins, Chicago-ons. Amerikanarna älskar sitt folk, jag tror att amerikanarna älskar Wilco, jag vill tro att Chicagosarna älskar Wilco.
Anteckning 1. Jeff Tweedy ler.
Amerikanarna på läktarplats älskade I vilket fall amerikanarna på scenplats. Det gjorde svenskarna också, och engelsmannen, och tysken, och Bellman. Jag har sett Wilco 4 gånger under drygt ett års tid och det här var den bästa gången.
Anteckning 2. Jeff Tweedy slår av en sträng och ler fortfarande.
Som en jänkare sa till mig efter konserten: det finns två bra sätt att rensa huvudet. Det ena är ett good fuck, det andra är en spelning med Wilco.
Anteckning 3. Tweedy skrattar när strängen går av, slutar spela, ber om en ny gitarr, improviserar ett avslut på “Someday, Some Morning, Sometime
” och ler.
Nää, så var det ingen som sa, du trodde väl inte jag pratade med någon, jag ville bara få in det.
Anteckning 3. Nels Cline är världens bästa gitarrist. Punkt.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=yexv7CC8dqY]
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=NbO9QXLJWlU&feature=channel]
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=OuiKIe3x4AU&feature=channel]
Om någon ville veta:
/Ricka