När jag letade igenom gamla skivor igår hittade jag plötsligt ett band som jag, av någon anledning, inte tänkt på sedan jag hade nyllet fullt av finnar.
De belgiska bodysyntharna á;grumh nådde aldrig samma höjder som sina landsmän i Front 242. Det förtjänade de givetvis inte heller men det är ändå något visst med detta bands speciella sound och den blinda hängivenheten från deras fans som gör det omöjligt att inte bli varm i hjärtat när man slänger på någon av deras plattor.
Sverige var ett av landen á;grumh var allra störst i och 1989 kände sig en hjälte vid namn David tvingad att ringa upp bandet och berätta detta. När ingen svarade valde David att spela in ett meddelande på telefonsvaren istället, något som resulterade i ett eget spår på á;grumhs nästkommande platta A Hard Knight’s Day.