Åter till ordning. Det här är en riktig countryballad av Merle Haggard. Den stenhårde Merle Haggard. En frontfigur i outlawrörelsen och med ett klassiskt kåkfararutseende. Faderlös vid nio. Ungdomsfängelse vid 13. Sen varvade fängelsebesök med rymningar och diverse jobb. Ett var att sjunga på barer. Efter att ha blivit utsläppt för fjärde gången ur fängelse började musikkarriären ta fart på ett lokalt plan i Bakerfield. Men det höll inte länge för Haggard hade dåligt med pengar och rånade en taverna. 3 år på San Quentin där han fick se Johnny Cash uppträda. Alltid något.
1960 frigavs han och karriären tog fart och 1964 slog han igenom ordentligt. 1969 släpper han Okie From Muskogee som är en känga till alla långhåriga hippies som protesterade mot Vietnam men mest ville knarka. Gott, ge dom Merle, ge dom vad dom tål. Senare plockar Loffe Carlsson upp låten och ger den svensk text.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=-iYY2FQHFwE&feature=related]
Men det där är inte veckans countryballad. Veckans countryballad är ännu en skilsmässolåt. Kanske kan man se den som en spegling från andra sidan av countryballad #1 D-I-V-O-R-C-E. Merle försöker hålla barnen rena och glada men Alice, det är fan inte lätt. Att uppfostra barn är ett jobb för två. Mina damer och herrar, veckans countryballad:
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=r4Rm9hGzg6U&feature=related]
Om ni någonsin hamnar i Oildale så ta första höger efter flygplatsen och njut av en biltur på Merle Haggard Drive. Njut för fan.
/nicklas