
Ångan är upp så fan, vi kör på. Presenterad av Conway Twitty, som jag definitivt får ta nästa gång, kommer här ingen mindre än Johnny Paycheck. En medlem av outlaw-falangen, tillsammans med t.ex. Waylon Jennings och Merle Haggard . Han började sin karriär under namnet Donny Young och spelade bas i George Jones band. Sen gick han solo och bytte namn. Till låten om jag är tillåten. Vi tar det lite mer tempo och i början tycker man sig nästan se ett litet leende från Paycheck. Men nej, det är inget leende. Johnny är även han mycket mycket ledsen. Han kvalificerar sig. Han gillar den här tjejen skitmycket. Han är desperat. Den där nerven som gör en riktigt bra countryballad finns där och den dallrar som aldrig för. Nerven som får alla alla andra typer av ballader att framstå som hissmusik i ett trapphus. Countryballaden är den enda sanna balladen. Upp med handen ni som fortfarande inte fattar så ska ni få en peppis ni också.
Efter att karriären börjat knacka ordentligt sköt han en kille i huvudet med orden “I don’t like you. I’m going to mess you up”. Och så låg han med en 14-åring. Killen verkar ha överlevt och tjejen sa att hon var 19. Två års fängelse och böter. Innan karriären tog fart slog han nästan ihjäl en officerare så han var van vid finkan. Han knarkade och söp stadigt under större delen av sin karriär. Mycket av den här informationen är hämtad från en jävla fin text av Lennart Persson från rootsy.nu, läs den här. Känns egentligen löjligt att ens försöka när en av de största redan varit där. Läs Lennart istället, och lyssna på det här samtidigt, sen är din kväll gjord.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=KLchTtNWWI4]
/nicklas
Comments
One response to “Veckans countryballad #12”
Johnny Paycheck är sorgligt underskattad. Hans 60-talsproduktion på bolaget “Little Darling” är fruktansvärt bra, kolla in samlingen “Nowhere To Run” som kom för ett tag sedan.