Jag älskar varmkorv

Kontot sa 70 kr efter uttagen hundralapp. En hunka räcker till 3 öl på väl utvalda ställen och sällskapet av gamla kursare kostar gratis. En matematisk formel på detta skulle kunna vara:

Lagom trevlig Kväll = 100 SEK+ Gratis Sällskap

Ett bra recept för en kväll som efterföljs av en dag med förpliktelser tyckte jag och vandrade med skuggade glasögon till Andra Långkalsonggatan i Göteborg. Som så många gånger förr. Allt gick som planerat ända tills en smärre bomb släpptes. Likt när man släpper en jäger i ett glas öl presenterades en av min forna kollegas plan för kvällen. En Grand Archives spelning som avslutning på en solig onsdag i April. Sitter man som medlem i en av Sveriges intressantaste intresseförening kallad Djurtube är det ett tillfälle svårt att tacka nej till, oavsett tilltänkt plan för kvällen. Med ett vänligt erbjudande om belåning (tack som fan Jimmy, skicka dina hundar på mig om jag inte pröjsar snart) hamnade vi på ett varmt och mycket befolkat Pustervik. Som så många gånger förr.

Med en utmärkt balans mellan soliga historier och ren melankoli serverar Mat Brooke (Carissa’s Weird och Band Of Horses), och hans för kvällen mycket glada kompisar, sånger som kan få ett betongfundament att smälta lika snabbt som en piggelin i handen på en nyduschad Tuva Novotny. Boysen på scenen flörtar med publiken och slänger sig med lite svenska fraser varav en är ” Jag (subjekt) älskar(predikat) varmkorv (direkt objekt)”. Då bjöd vi åskadare tillbaka med lite extra bredd på smilen. Spelningen var som en varmkorv i sig, varm men med ett bröd som man kan lägga i handen, och lite så där avlång och köttig. Archives spelar musik bra som fan och bjuder på både Elvis Costello och Jackson Browne covers. Eftersom jag inte är någon musikjournalist så har jag glömt vilka det var. En låt tillägnas Woody-Kim och Kristina och jag kan inte sluta undra vad Göteborgs onsdagar, o lördagar, o söndagar, o tisdagar, o måndagar, o torsdagar och fredagar vore utan dem…

Under flertalet av låtarna får jag Beach Boys vibbar och stämsången bjuder på en sådan hjärtskärande feeling att det enda som återstår att göras är att sluta sina ögon och luta huvudet bakåt. Med sin heroinsmala kropp, flötiga bakåtslick och skäggiga nuna är det lite svårt att tänka sig att en sådan oerhört sammetslen stämma kan komma från den skäggige farbrorn Brooke. Brooke är egentligen inte alls någon farbror och det är jag glad för. Det ökar chanserna till att jag får se han igen. Fan vad nice.

Idag spelar Uddevallas finest; Sterile Hermaphrodite på Sticky Fingers Gbg, alla som inte är där är våldtäktsmän å sketgöbbar.

Kan också avslöja att en av djurtube redaktörerna har en bild publicerad i senaste numret av Sveriges största musikmagasin GROOVE. Fäll ner hövvet å glutta så får du se.

Trevlig (H)älg

/Rickhård