Igår var jag och såg Paul Simon i Globen. Scenen var fylld med folk; afrikanska män i vita skor och färgglada skjortor, gitarrister med vida byxor och stråhattar, och inte minst en liten 70-årig gubbe från Queens, New York. Allt var fan strålande och förutom att spela sina egna låtar framförde han även den här lilla instrumentala pärlan från Chet Atkins. Wheels heter den, och kommer förgylla åtminstone 2 minuter och 32 sekunder av era liv, om ni så vill.