Idag är det fredagen den nionde december och det är bara några veckor kvar till nästa år.
Att se tillbaka på ett helt år är svårt för mig. Jag byter riktning som de flesta byter kalsonger, typ varje dag. Ena dagen står jag bland skivbackarna och letar Charlie Parker-vinyler, dagen därpå sitter jag och streckläser Lisa Millbergs blogg i jakten på nya hippa band. Det gäller att hänga med, om man nu vill. Vilket jag inte riktigt vet om jag vill eller orkar längre.
Om jag med pistol mot tinningen skulle behöva sätta rubrik på det gångna året skulle det nog bli nåt i stil med “Året då jag blev gubbe” eller varför inte “England, nu överst på tronen igen”. För faktum är att jag sällan, om ens något år, lyssnat på så mycket gammal musik. Gamla klubbinspelningar av Miles Davis, archivesboxar med Neil Young, uppackade flyttkartonger med gamla högstadieskivor. Det är ungefär så det sett ut. England då? Primal Scream på Hultsfred tillsammans med Suede och The Prodigy. Screamadelica ytterligare en gång på Münchenbryggeriet, ensamt den bästa konsert jag någonsin sett. Återupptäckten av The Loft och högstadiefavoriterna Ride under hösten, samt vetskapen om åtminstone en Stone Roses-spelning att se fram emot nästa sommar fullbordade året under blåvitröd flagg.
Som sagt, det är svårt att sammanställa allt men jag har ändå försökt göra en slags komprimerad tillbakablick över mitt 2011. Vad som stuckit ut allra mest? Det får ni veta om ni fortsätter läsa här nedan.
SVENSKA SKIVSLÄPP
1. MATTIAS ALKBERG / ANARKIST
– Norrländsk perfektion med texter värda Nobelpriset.
2. LYKKE LI / WOUNDED RHYMES
– Håller Sveriges fana högst. ”Haunting” berömde Letterman det för några veckor sen.
3. HENRIC DE LA COUR / HENRIC DE LA COUR
– Tillbaka på tronen som han själv abdikerade från i och med Strip Musics nedmontering.
4. JONATHAN JOHANSSON / KLAGOMUREN
– Samhällsrealism när det är som finast. Lyssna på t ex Som om och Under sjukhusen.
5. ALEKS / INTE LÄNGRE FIENDER
– Svensk R&B har inte låtit bättre sen Fre’s Välkommen till Fre för tio år sen.
UTLÄNDSKA SKIVSLÄPP
1. KURT VILE / SMOKE RING FOR MY HALO
– Society Is My Friend, Baby’s Arms, Puppet To The Man, Jesus Fever…
2. WILCO / THE WHOLE LOVE
– Inledande Art Of Almost är årets käftsmäll. I positiv bemärkelse.
3. BIG TROUBLES / ROMANTIC COMEDY
– En skiva jag snubblade på av okänd anledning. Rätt nöjd med det.
4. PEAKING LIGHTS / 936
– En upptäckt under senhösten. Spaghettiwesterngitarrer och fina basslingor i symbios.
5. BON IVER / BON IVER
– Den här skivan har följt mig under vintern, våren, sommaren och framför allt hösten.
LÅTAR (EJ LÅTAR FRÅN DE ALBUM OVAN)
1. BEAT CONNECTION / SILVER SCREEN (DREAMTRAK DIAMOND SOUND)
– Amerikanska kids pressar från en liten källare i Seattle ut den bästa dansmusiken år 2011.
2. KITE / CLOSING MY HEART
– Djurtubefavoriterna Kites senaste EP bestod av fem helt magiska låtar, Closing My Heart var kanske allra finast och Nicklas Stenemo har aldrig sjungit bättre.
3. NATTEN / HATET
– Psykonautdisco, vansinnesjazz och domedagssynth, allt komprimerat på dryga nio minuter.
4. RODNA / NORDANSTIG DITT TUSCULUM
– Leo, geniet bakom Tommy Eld skriver fortfarande fina låtar med lika briljanta texter, nu under namnet Rodna.
5. RAEKWON / ROCK ‘N’ ROLL
– Bästa hiphopen i år kommer inte helt oväntat från Raekwon. Dock lite mer oväntad kärleksförklaring till rockmusiken, bland annat Grateful Dead.
6. EMMYLOU HARRIS / HARD BARGAIN
– Alltid lika underbara Emmylou, här i en fantastisk cover som vida överträffar Ron Sexsmiths original.
7. PASCAL / HÅLL OM MIG
– Ytterligare en cover som tar sig in på den här listan. Här lyckas Pascal näst intill överträffa Peter Lemarcs original.
8. THURSTON MOORE / BENEDICTION
– Några månader innan det offentliggjordes att rockparet nummer ett – Thurston Moore och Kim Gordon – separerat släppte Thurston Moore den här singeln. Overkligt vacker.
9. DIRTY BEACHES / LORD KNOWS BEST
– Över ett Françoise Hardy-piano levererades den allra finaste sången i år.
10. AMANDA MAIR / HOUSE
– Om hon inte vore så ung (16 år) skulle jag gifta mig med henne. En svensk Kate Bush.
Varken Beat Connection, Kite, Rodna eller NATTEN har släppt regelrätta album utan endast EP’s och singlar, därav är de inte med på albumlistorna.
ÅRETS HEDERSOMNÄMNANDE
Bara en människa ställer sig på en bardisk och rappar om Van Basten. Ludvig Jansson AKA Guldgossen förtjänar alltid ett omnämnande.
ÅRETS UPPTÄCKT
Munnen på Hultsfred, Agent Side Grinders vansinnigt snygga synthrock och såklart NATTENs psykonautdisko, perfekt ackomanjemang till en alltmer påtaglig storstadsångest.
ÅRETS HITTA HEM-COMEBACK
Prince med sin Extraloveable som han släppte för bara ett par veckor sen. Ingen gör mig så glad som Prince, framför allt inte när han låter som Prince.
ÅRETS KONSERT
Primal Screams Screamadelica x 2. Först i hällregnet tillsammans med polarna på Hultsfredsfestivalen. Sedan längst fram på ett gympahallssvettigt Münchenbryggeriet. Bobby och de andra bjöd mig på två oförglömliga konserter.
ÅRETS NYÅRSÖNSKNING
Att Ulf Lundell känner sig piggare och ger sig ut på turné igen. Saknar honom.
Leave a Reply